tag:blogger.com,1999:blog-53357836285152502932024-03-05T00:33:37.604-08:00enjet-enjet semutAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-3421886359710405812013-04-20T01:01:00.001-07:002013-04-20T01:01:06.677-07:00Penangan Niat"<i>Setiap amal yg kita lakukan bergantung pada niat</i>"<br />
<i>"Ingat, niat belajar tu sebab Allah"</i><br />
<br />
Ini nasihat yg selalu didengar masa 'bulatan gembira'. Tapi nasihat ini sekadar di akal atau hati? Hari ini diri ini teringat kenangan yg pernah dirasa iaitu titik permulaan diri ini kenal besarnya hikmah niat.Subhanallah.<br />
<br />
Mengimbau kenangan di tahun 2 semester 3 aku pernah diajar oleh seorg pensyarah yg menjadi sebutan pelajar-pelajar lain. Hebat orgnya. Kemas, berdisiplin,berprinsip, tegas dan unik cara interaksinya. Ini kali pertama dlm hidup ketika itu berusia 22 tahun melihat seorg pensyarah mengajar atas kerusi dan melompat dari satu kerusi ke kerusi yg lain dlm bilik kuliah. Unik! Nampak stylo kot. Itu pandangan pertama kami. Beliau membahasakan dirinya 'aku' dan 'kau'. Unik!. <br />
Ketika proses belajar dlm kelas beliau tak hanya memberi ilmu akademik. Ilmu mcm mna nak berhadapan dgn dunia luar turut diselitkan di dlm kuliah. Unik!. Beliau mula menjadi 'idola' berbanding dgn pensyarah yg lain. Senior kata subjek beliau ajar tu 'killer paper'.Tapi aku tak kisah masa tu sbb aku lebih percaya pada usaha sendiri berbanding apa yg org ckp.<br />
<br />
"Kalau korang boleh dpt B+ utk paper ni, aku tabik spring kat korang".<br />
<br />
Itu kata-kata beliau yg umpama BOMB! dlm diri aku yg bangkitkan lagi semangat utk aku skor paper tu. Jadi, aim aku nak skor paper tu supaya dia bole tau pelajar Melayu hebat jugak. Alhamdullilah, aku mmng dpt B+. Pada masa yang sama aku "expect"dia akan kenal aku. Tapi tak. Semester seterusnya dia mengajar subjek lain. Aim yang sama aku letak dan aku dapat. Tapi masih tidak dikenali.Pelik.<br />
Masuk tahun 3 nama aku terpilih sebagai pelajar dibawah seliaan beliau untuk projek tahun akhir. Gembira campur sikit riak sebab menjadi perhatian kawan-kawan yang lain.<br />
<br />
<i>"Matilar ang wei!!!"</i><br />
<i>"Untungnya ang, dia tu dah lar hebat"</i><br />
<br />
Komen berbagai bagai. Tapi hati aku rasa lebih kepada beruntung dan bangga.<br />
<br />
"<i>Fuiyoo, Allah dgr detik hati aku".</i><br />
<br />
Bila mula tahun 3 semester 5, hari pertama lagi aku dipanggil ke bilik beliau.<br />
<br />
<i>"Hah! kau. Apahal kau tak datang jumpa aku masa cuti. Kau nak 'extend' ka apa".</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Terkejut.Terkedu.Impian, angan-angan,perasan, semua berkecai. Sumpah! rasa nak menangis masa tu. Beberapa lagi perkara kena 'sembur' dgn beliau.Aku tak tahan.Balik bilik menangis macam teresak-esak macam hidup aku dah musnah. (bila teringat balik nak tergelak pun ada).<br />
<br />
Esok, aku terus ambil keputusan gugurkan kursus projek dan ambil 'paper' sbg ganti projek.Masa tu, aku duduk dan fikir balik kenapa benda ni jadi?.Bukankah dia org yg aku sanjung?Aku cuba nak dpt perhatian?Habis?..<br />
<br />
Subhanallah, Allah hadirkan balik ingatan terhadap niat masa aku di tahun 2 dulu. Aku menngis. Aku belajar sebb nak daptkan perhatian drpd org lain. Allah kabulkan niat aku dan Allah mmng hadirkan org tu betul-betul dlm hidup aku. Hebatnya percaturan Allah. Hebatnya penangan niat. Aku sangat-sangat bersyukur Allah takdirkan peristiwa ni jadi dlm hidup aku. Paling aku bersyukur ialah Allah bagi aku nampak hikmah sebab apa benda ni jadi.Allah nak tegur aku nak bagi tau Dia lah tujuan utama yg patut aku bg perhatian bukan makhluk ciptaanNya.<br />
<br />
Belajar dan menuntu ilmu kerana Allah. Sakitnya pengalaman yang terpaksa dilalui utk nilai sebuah hikmah.<br />
Allah sebagai niat utama.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp3tPZ_5IhJT-G75Tys-eRTWprEr0BPbQ6Ui7uTtfNQvAOZIB0L3tpYBraWYTJuIi8BjrfjOWhogjFuYuonj3wChtqi3-tnRxKTaSbeJQHqKBtaqVYYvjhEwavnbjZgYhbinKEWc3LhDM/s1600/niat-r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp3tPZ_5IhJT-G75Tys-eRTWprEr0BPbQ6Ui7uTtfNQvAOZIB0L3tpYBraWYTJuIi8BjrfjOWhogjFuYuonj3wChtqi3-tnRxKTaSbeJQHqKBtaqVYYvjhEwavnbjZgYhbinKEWc3LhDM/s320/niat-r.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
p/s:Niat menuntu ilmu kerana Allah rasa lebih best, tenang dan result yg tak disangka.<br />
<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-14879358264313436832013-04-05T07:02:00.000-07:002013-04-05T07:02:38.980-07:00Abah and his Super Hero<div style="text-align: justify;">
Abah is the biggest fan of Japanese super hero Masked Rider. His cliques usually called him Gaban and it<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
has been more than 30 years. During our childhood, three of us also prefer Masked Rider super hero rather<br />
<br />
than Ultraman, Power Rangers or Superman like others do due to Abah strong influence. Even our bed sheet<br />
<br />
was totally printed with that particular super hero full body with his big motorcycle. Last year Mak asked</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>" ni mak nak order cadaq baqu kat Cik Liza, lekaih pilih"</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
<div style="text-align: justify;">
Then I said, </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i> "kakak punya mak beli ja lar apa pun, tapi tak mau hat ada bunga, kalau boleh nak hat yang ada katun comei"</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
Aieh added,<br />
<br />
<i>" kali ni ikut pilihan Aieh pulak na. Aieh dah lama teringin hat ni"</i><br />
<i><br /></i>
pointing at Liverpool bed sheet.<br />
<br />
Starting from that day, none of us ever change back our bed sheet into that super hero form. But Abah, he still loyal. When his phone ring,<br />
<br />
<span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><span style="background-color: white; color: #222222; line-height: 16px; text-align: left;">Gavan! Abayo namida</span><br style="background-color: white; color: #222222; line-height: 16px; text-align: left;" /><span style="background-color: white; color: #222222; line-height: 16px; text-align: left;">Gavan! Yoroshiku yuuki</span><br style="background-color: white; color: #222222; line-height: 16px; text-align: left;" /><span style="background-color: white; color: #222222; line-height: 16px; text-align: left;">Uchuu Keiji Gavan!</span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; text-align: left;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: left;">
<span style="color: #222222;"><span style="line-height: 16px;">He usually wait until the song reach the last part, GAVAN!!!!!!!!!!!!!!!!!...(scream)</span></span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-39249135002463900762013-04-05T06:57:00.003-07:002013-04-05T06:57:39.250-07:00She is Mak<div style="text-align: justify;">
Last week was my "Jihad" week as I want it to sound more positive. I had three tests continuously, </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
presention and assignment submission. I had 'mental breakdown' on the day I had my third test. On that</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Thursday, I woke up at 3a.m to study for my test and directly go to class at 8a.m.. Then went back to my</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
hostel around 6p.m after managed to complete my assignment. When I came back to my room there was </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
nobody to talk. Sarah wasn't in the room. But, I really need to talk to somebody to tell how exhausted I am.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
So, I decided to call <i>Mak</i>.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Assalamualaikum, Mak"</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Ya, waalaikumsalam kak. Dah abeh kelaih ka?"</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Ya mak dah abeh." </i></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
My voice start shaking and cannot hold my tears.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Mak, kak penat sangat........."</i>(state all the thing I did, how difficult it is)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Sabaq na, nak abeh dah.. nnti balik rumah tidoq puas puas"</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
continue crying, harder.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>"Alar jangan lar menangis, belajaq memang lar macam tu, ok.. nnti balik mak beli baju baru".</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Then,I swear. I do stop crying.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-11359459815060318012013-03-28T16:42:00.003-07:002013-03-28T16:42:27.961-07:00KesibukanKesibukan makin menerpa diriku ini sehingga bersawang blog<br />
<br />
yang baru, umpama bayi baru lahir.<br />
<br />
Sangat berharap selepas selesai segala kesibukan ini dapat kembali<br />
<br />
menulis.<br />
<br />
Gambar yang disukai.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlDIE30vkANfCnbD1ZJfoHAxC8_bwEBO87mqfT7gargcGZLgC_lm6xxGBikCijjwDe0SAV_zdfsasdRtp98G08jkMUzEqyuFVCTQDcVTcqDmc4RJhMKCY4E_tfMCfMurN81DhhtzJD8xE/s1600/537870_464814800245137_1642307676_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlDIE30vkANfCnbD1ZJfoHAxC8_bwEBO87mqfT7gargcGZLgC_lm6xxGBikCijjwDe0SAV_zdfsasdRtp98G08jkMUzEqyuFVCTQDcVTcqDmc4RJhMKCY4E_tfMCfMurN81DhhtzJD8xE/s400/537870_464814800245137_1642307676_n.jpg" width="400" /></a></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-33501360237636727252013-01-18T00:17:00.002-08:002013-01-18T00:17:27.658-08:00Still Wondering.....One night, just relaxing on my bed holding three of my bear-bear (what Kedahan usually refer to as teddy bear). Aieh watching Running Man through my laptop. Suddenly,<br />
<br />
<i>"kakak!"</i><br />
<i><br /></i>
<i>" awat?"</i><br />
<i><br /></i>
<i>"bear2 kakak tu ada nama ka?"</i><br />
<i><br /></i>
<i>"mesti lar ada"</i><br />
<br />
<i>"tu nama apa"</i> ( big, long, and green frog)<br />
<br />
<i>" ni! Yonghwa"</i><br />
<br />
<i>" hat tu?" </i>( round, and fat little crab)<br />
<br />
<i>" Mat Som bin Mat Top"</i><br />
<br />
<i>"hat hudoh tu?"</i> (hello kitty with short, head,hand and leg with long body)<br />
<br />
<i>"ni........... hurm... kitty kitty keboom"</i><br />
<br />
Then, I keep closing my eyes. Suddenly,<br />
<br />
"<i>MAK!MAK!MAK!</i>... (with heavy footsteps) <i>bear kakak nama KITTY KITTY KEBOOM!!"</i><br />
<br />
Sigh. What I have done.<br />
<br />
Yongwha = I used to be a CN Blue fan before.<br />
<br />
Mat Som bin Mat Top = Based on Mat Som comic by Lat<br />
<br />
Kitty kitty keboom = ???.. still wondering.<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5335783628515250293.post-67378329901712718572013-01-14T02:50:00.000-08:002013-01-14T20:53:23.893-08:00He is Abang<i>Abang</i> is my eldest brother and the name we used to call him at home.<br />
Very quiet and serious person only sometimes we hear his voice when he<br />
talks with <i>Abah</i>. He also very close with Aieh my youngest brother. Aieh always<br />
waiting for him back from work every night since <i>Abang</i> will bring him<br />
eating <i>charkoeyteow</i> or driving him around Alor Star. Last Sunday got a<br />
call from <i>Abang</i>.<br />
<br />
<i>Abang: dok buat apa?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Me: tak buat apa dok study sikit</i><br />
<i><br /></i>
<i>Abang: Bila nak balik?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Me: Insyallah, 19 balik lar </i><br />
<br />
<i>Abang: ok</i> bye!<br />
<br />
After a few days on the same week. Got a call<br />
<br />
<i>Abang: adik buat apa?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Me: Tak buat apa pn.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Abang: Bila nak balik?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Me: 19hb.</i><br />
<br />
Now I realized that he do care about me just do not know how to express to me face to face. <i>Mak </i>always tell me that every morning when he wakes up he will ask<br />
<br />
<i>"Mak, adik mana?"</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/03703224784019722953noreply@blogger.com2